Ska entreprenören visa att självkostnaderna är skäliga på löpande räkning?

Vad ersätts vid löpande räkning och hur visas kostnaderna?

Parterna hade avtalat att entreprenaden skulle utföras på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen med fasta timpriser enligt AB 04. Beställaren ansåg att entreprenören fakturerat fler timmar än vad som var skäligt för det utförda arbetet. Enligt hovrätten följer av AB 04 kap. 6 § 10 p. 1 indirekt att fakturerad tid ska vara skälig. Hovrätten hänvisar alltså till entreprenörens omsorgsplikt i AB 04 och inte till 45 § köplagen. Om ett pris är skäligt eller inte är en rättslig prövning. Parterna har inte bevisbördan för vad som är skäligt, utan för de omständigheter som är avgörande för domstolens skälighetsbedömning.

Hovrätten slog fast att de avtalade fasta timpriserna innebar ett avtalat avsteg från självkostnadsprincipen i AB 04, vilket medförde att det saknar betydelse vilken faktisk kostnad entreprenören haft för sin underentreprenör. Entreprenören var alltså inte hindrad att begära ersättning för underentreprenörens nedlagda arbetstid trots att kostnaden för underentreprenören inte visats. Däremot behövde entreprenören visa att nedlagd tid av dennes underentreprenörer var skälig.

Beträffande resekostnader konstaterade hovrätten lakoniskt att dessa inte är ersättningsgilla enligt självkostnadsprincipen i AB 04. Detta kan jämföras med den i branschen kända Nybropalatset-domen (Svea hovrätts dom meddelad 10 mars 2016 i mål nr T 10408-14), där resekostnader men även kostnader för pizza och kaffe vid en taklagsfest ansågs ersättningsgilla som en följdkostnad. Hovrätten intar i detta nya mål en betydligt striktare hållning till vad som kan ersättas enligt självkostnadsprincipen.

Hovrätten ställer krav på underlagets kvalitet för att styrka nedlagd kostnad och skälighet. I det aktuella fallet angav veckotidrapporterna visserligen timmar per person och dag, men endast i begränsad omfattning vilken del av entreprenaden arbetet avsåg. Detta försvårade enligt hovrätten bedömningen av tillförlitligheten. Det framgick inte heller om rapporterna hade fyllts i av arbetstagarna själva eller upprättats av entreprenören utan arbetstagarnas medverkan. Poster som bärarbete och väntetid hade inte redovisats särskilt i fakturor eller underlag och kunde därför inte anses visade. För entreprenörer innebär detta i praktiken att en löpande, momentindelad och verifierbar dagboks- och tidredovisning är avgörande för rätten till betalning vid löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. Hovrätten intar i den här delen en hållning i kommersiella entreprenader mer lik den Högsta domstolen intog för konsumententreprenader i Gripenhusdomen (NJA 2016 s. 1011).

Som motbevisning till att entreprenörens självkostnader var skäliga åberopade beställaren ett sakkunnigutlåtande där en byggnadsingenjör genom en kalkylmetod beräknat det rimliga antalet timmar för arbetskraft och arbetsledning. Hovrätten lade denna kalkyl till grund för sin bedömning och fann att entreprenören inte visat omständigheter som motiverade fler timmar än sakkunnigbedömningen. Att en teoretisk kalkyl på detta sätt får styra det ersättningsgilla timantalet framstår som ett relativt långtgående ställningstagande, eftersom det lägger bevisbördan på entreprenören att överbevisa en uppskattad normaltid snarare än att enbart visa faktiskt nedlagd tid. I verkligheten skiljer sig ofta kalkylerad och faktisk tidsåtgång åt. I en entreprenad på fast pris är detta entreprenörens risk medan det vid löpande räkning enligt självkostnadsprincipen snarare har varit beställarens risk.

Entreprenaden var inte hävd trots att båda parter valt att inte följa avtalet

En ytterligare central del av domen var hovrättens bedömning att entreprenörens avetablering, utan att slutbesiktning skett, inte kunde ses som en hävning av avtalet. Parterna var överens om att entreprenören lämnat entreprenaden och inte färdigställt den, men eftersom beställaren därefter aldrig lämnat någon skriftlig hävningsförklaring ansåg hovrätten inte att avtalet kunde anses hävt. Hovrätten fann i stället att entreprenaden var avlämnad den dag då beställaren tog den i bruk. Denna lösning framgår ingenstans i AB-avtalen.

Hovrätten lät reklamationsfristerna i AB 04 kap. 5 § 20 börja löpa från beställarens ibruktagande, men ansåg samtidigt att ingen garantitid enligt AB 04 börjat löpa eftersom vare sig slutbesiktning eller hävning skett. I AB-avtalen är flertalet frister kopplade till entreprenadens avlämnande och godkännande. Att på det här sättet låta dessa frister börja löpa vid olika tidpunkter är ett tydligt avsteg från AB-avtalens systematik och gör det betydligt svårare för parterna att veta när fristerna börjar och tar slut.

För det första öppnar domen för första gången såvitt vi vet upp för att entreprenören inte bara ska visa sina kostnader, utan även att dessa är skäliga vid löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. Domen är en praktisk påminnelse om vikten av dokumentation och att det krävs underlag som visar entreprenörens kostnader. Det är inte säkert att fakturor och korta dagboksanteckningar räcker för att visa att fakturerat belopp är skäligt, särskilt om beställaren genom annan utredning kan visa på omständigheter som tyder på motsatsen. Vi på Morris rekommenderar därför att dagböcker innehåller tydliga beskrivningar av vem som arbetat med vilka delar i entreprenaden, vilken tidsåtgång de olika momenten tagit i anspråk, och vem som upprättat dagboksanteckningen.

Domen belyser för det andra vikten av att hålla en slutbesiktning och följa reglerna i AB-avtalen för hur en entreprenad avslutas. Annars finns risken att reklamations- och preskriptionsfrister anses ha börjat löpa vid andra tidpunkter än i AB-avtalen och att era krav är preskriberade, utan att ni har haft möjlighet att agera annorlunda.

Slutligen kan nämnas att tvister ofta uppstår om vilka kostnader som ska ersättas på löpande räkning och vad som ingår i timpriser. För att skapa tydlighet och minska risken för tvist bör entreprenadavtalet klargöra vilka moment och kostnader som ingår, eller inte ingår, i ett timpris. Med denna nya praxis från hovrätten lär vi också se fler tvister där skäligheten av entreprenörens självkostnader ifrågasätts.

Är ni i färd med att upprätta ett entreprenadavtal, eller undrar ni mer kring vilka arbeten eller kostnader som ger rätt till betalning i ett entreprenadavtal? Hör av er till oss på Morris så kan vi ta ett kostnadsfritt inledande möte för att se hur vi kan hjälpa er vidare.