Publicerad

23/01/2019

Den 1 januari 2019 ändrades vissa bestämmelser i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. Ändringarna innebär bl.a. nya regler kring hur tidsfristerna för handläggningen hos byggnadsnämnden beräknas och att avgiften för ärenden om lov, förhandsbesked och anmälningsärenden reduceras om tidsfristen för handläggningen överskrids.


Den 1 januari 2019 ändrades vissa bestämmelser i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. Ändringarna innebär bl.a. nya regler kring hur tidsfristerna för handläggningen hos byggnadsnämnden beräknas och att avgiften för ärenden om lov, förhandsbesked och anmälningsärenden reduceras om tidsfristen för handläggningen överskrids. Det har även införts krav om att viss skriftlig information ska skickas till sökanden.

Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked samt anmälningar för åtgärder som inte kräver lov prövas av byggnadsnämnden och ska handläggas skyndsamt.

Ändringarna i PBL och PBF innebär att det tydliggörs när en tidsfrist för handläggning börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen.

Enligt de nya bestämmelserna ska beslut om:

-lov eller förhandsbesked meddelas inom tio veckor. Tiden får förlängas en gång med högst tio veckor;

-startbesked vid anmälan för en åtgärd som inte kräver lov meddelas inom fyra veckor. Tiden får förlängas en gång med högst fyra veckor.

Tidsfristen för handläggningen börjar att löpa den dag då ansökan eller anmälan kom in till byggnadsnämnden eller den senare dag då sökanden/anmälaren kom in med ytterligare underlag till byggnadsnämnden på eget initiativ. Med eget initiativ avses att sökanden/anmälaren självmant kompletterar eller ändrar sin ansökan genom att ge in ytterligare underlag.

Om tidsfristen för handläggningen löper ut innan byggnadsnämnden har tagit beslut i ett ärende om lov, förhandsbesked eller i ett anmälningsärende som inkommit till byggnadsnämnden fr.o.m. den 1 januari 2019, ska den avgift som nämnden tar ut i ärendet reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som tidsfristen överskrids.

Vidare har ett krav på att byggnadsnämnden ska lämna viss skriftlig information till sökanden införts när ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in till byggnadsnämnden. Informationen ska innehålla uppgift om vilka tidsfrister som gäller för beslut i ärendet, att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut om ansökan överskrids samt vilka möjligheter som finns att överklaga beslutet.

Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov, förhandsbesked eller en anmälan, ska byggnadsnämnden i sitt beslut om avgift även redovisa hur avgiften har fastställts.

Lagändringarna syftar till att skapa incitament för byggnadsnämnderna att hålla de tidsfrister som gäller vid handläggningen för att effektivisera och korta ledtiderna i byggprocessen.

Andréa DahrénPartner, Advokat+46 725 10 05 22andrea.dahren@morrislaw.se

Therese BergmanAdvokat+46 70 638 70 77therese.bergman@morrislaw.se


Relaterat innehåll

Avfall eller resurs? Nytt lagförslag påverkar schaktmassornas rättsliga status

Vid nästan alla typer av bygg- eller anläggningsprojekt uppkommer betydande mängder schaktmassor. Trots att dessa massor i många fall är fullt användbara betraktas de regelmässigt som ett avfallsproblem snarare än en potentiell resurs. Konsekvenserna blir inte bara miljömässiga då avfall måste transporteras till en avfallsanläggning eller deponi, utan även projektekonomiska. Huruvida schaktmassor ska ses som avfall eller behandlas som en resurs är alltså en nyckelfråga för ett hållbart och kostnadseffektivt projekt.

Nya regler på hyresmarknaden

Regeringen har överlämnat propositionen “En mer flexibel hyresmarknad” (prop. 2025/26:187) till riksdagen. I propositionen lämnas en rad förslag som syftar till att skapa en mer flexibel hyresmarknad och att öka tillgången till bostäder.

Ändringar, kompletteringar och motstridigheter i AB‑avtal – Lärdomar från ny mellandom

I en nyligen avgjord mellandom har Svea hovrätt i mål nr T 14322-24, genom att fastställa Stockholms tingsrätt dom i mål nr T 10751-23, gett värdefull vägledning i frågor om hur entreprenadavtal ska tolkas, särskilt när standardavtal enligt AB‑familjen samspelar med särskilda avtalsvillkor. Domen belyser bland annat gränsdragningen mellan ändring, komplettering och motstridighet i kontraktshandlingar, frågor som är vanligt förekommande i entreprenadtvister. Morris har sammanfattat några centrala lärdomar från avgörandet.