Publicerad

23/01/2019

Den 1 januari 2019 ändrades vissa bestämmelser i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. Ändringarna innebär bl.a. nya regler kring hur tidsfristerna för handläggningen hos byggnadsnämnden beräknas och att avgiften för ärenden om lov, förhandsbesked och anmälningsärenden reduceras om tidsfristen för handläggningen överskrids.


Den 1 januari 2019 ändrades vissa bestämmelser i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. Ändringarna innebär bl.a. nya regler kring hur tidsfristerna för handläggningen hos byggnadsnämnden beräknas och att avgiften för ärenden om lov, förhandsbesked och anmälningsärenden reduceras om tidsfristen för handläggningen överskrids. Det har även införts krav om att viss skriftlig information ska skickas till sökanden.

Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked samt anmälningar för åtgärder som inte kräver lov prövas av byggnadsnämnden och ska handläggas skyndsamt.

Ändringarna i PBL och PBF innebär att det tydliggörs när en tidsfrist för handläggning börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen.

Enligt de nya bestämmelserna ska beslut om:

-lov eller förhandsbesked meddelas inom tio veckor. Tiden får förlängas en gång med högst tio veckor;

-startbesked vid anmälan för en åtgärd som inte kräver lov meddelas inom fyra veckor. Tiden får förlängas en gång med högst fyra veckor.

Tidsfristen för handläggningen börjar att löpa den dag då ansökan eller anmälan kom in till byggnadsnämnden eller den senare dag då sökanden/anmälaren kom in med ytterligare underlag till byggnadsnämnden på eget initiativ. Med eget initiativ avses att sökanden/anmälaren självmant kompletterar eller ändrar sin ansökan genom att ge in ytterligare underlag.

Om tidsfristen för handläggningen löper ut innan byggnadsnämnden har tagit beslut i ett ärende om lov, förhandsbesked eller i ett anmälningsärende som inkommit till byggnadsnämnden fr.o.m. den 1 januari 2019, ska den avgift som nämnden tar ut i ärendet reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som tidsfristen överskrids.

Vidare har ett krav på att byggnadsnämnden ska lämna viss skriftlig information till sökanden införts när ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in till byggnadsnämnden. Informationen ska innehålla uppgift om vilka tidsfrister som gäller för beslut i ärendet, att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut om ansökan överskrids samt vilka möjligheter som finns att överklaga beslutet.

Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov, förhandsbesked eller en anmälan, ska byggnadsnämnden i sitt beslut om avgift även redovisa hur avgiften har fastställts.

Lagändringarna syftar till att skapa incitament för byggnadsnämnderna att hålla de tidsfrister som gäller vid handläggningen för att effektivisera och korta ledtiderna i byggprocessen.

Andréa DahrénPartner, Advokat+46 725 10 05 22andrea.dahren@morrislaw.se

Therese BergmanAdvokat+46 70 638 70 77therese.bergman@morrislaw.se


Relaterat innehåll

Högsta domstolen om hemvistbegreppet för juridiska personer vid delgivning enligt 8 kap. 8 § JB

Den 1 juli i år meddelade Högsta domstolen dom i ett uppmärksammat mål om delgivning med juridisk person enligt de särskilda regler för delgivning som gäller enligt 8 kap. 8 § jordabalken, som tillämpas vid uppsägning av lokalhyres- och arrendeavtal. Domen klargör för första gången hemvistbegreppet i 8 kap. 8 § tredje stycket jordabalken för juridiska personer, med en praktisk och ändamålsenlig lösning. Domen är av betydelse för alla som arbetar med hyra och arrende

Mark- och miljööverdomstolens domar kring avgäldsränta för kommersiella tomträttsupplåtelser

Mark- och miljööverdomstolen meddelade i juli 2026 två avgöranden om omprövning av tomträttsavgäld för kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad: mål F 3976-24 (Ramsbury Property AB mot Stockholms kommun, fastigheten Beridarebanan 13) och mål F 8748-25 (Fastighets AB Skjutsgossen nr 8 & Co KB mot Stockholms kommun, fastigheterna Spektern 13 och Jakob Större 16).

Forceringskrav på cirka 44 MSEK ogillades entreprenören kunde inte styrka sina kostnader

Hovrätten för Västra Sverige har i en uppmärksammad dom (den 6 maj 2026 i mål nr T 2381-25) prövat en rad frågor som är centrala för entreprenadbranschen: rätten till ersättning vid forcering, kraven på skriftlig underrättelse om hinder, vite för försenade dagböcker och värdeminskningsavdrag vid oväsentliga fel.