Ändringar, kompletteringar och motstridigheter i AB‑avtal – Lärdomar från ny mellandom


Publicerad

17/04/2026

I en nyligen avgjord mellandom har Svea hovrätt i mål nr T 14322-24, genom att fastställa Stockholms tingsrätt dom i mål nr T 10751-23, gett värdefull vägledning i frågor om hur entreprenadavtal ska tolkas, särskilt när standardavtal enligt AB‑familjen samspelar med särskilda avtalsvillkor. Domen belyser bland annat gränsdragningen mellan ändring, komplettering och motstridighet i kontraktshandlingar, frågor som är vanligt förekommande i entreprenadtvister. Morris har sammanfattat några centrala lärdomar från avgörandet.


Principer för tolkning av standardavtal

När någon gemensam partsavsikt inte kan fastställas ska tolkningen i linje med tidigare etablerad praxis i första hand ta sin utgångspunkt i avtalsbestämmelsens ordalydelse, med stöd av avtalets systematik och övriga villkor. Om dessa tolkningsdata inte ger ett klart svar kan ledning hämtas från dispositiv rätt, varefter en övergripande rimlighetsbedömning ska göras med fokus på en effektiv och förutsebar riskfördelning mellan parterna.

Krav på särskild tydlighet vid ändring av viktiga avtalsvillkor i senare överenskommelse

En delfråga i målet avsåg ifall en överenskommelse i ett slutbesiktningsutlåtande kunde anses innebära en ändring av ett villkor i de administrativa föreskrifterna. Parterna hade i de administrativa föreskrifterna avtalat att garantitiden var fem år, men att garantitiden skulle förlängas om entreprenören underlät att anmäla entreprenaden till garantibesiktning. I slutbesiktningsutlåtandet antecknades att garantitiderna jämkats till vissa fasta datum, men att entreprenörens skyldighet att anmäla entreprenaden till garantibesiktning kvarstod. Entreprenören anmälde inte entreprenaden till garantibesiktning och någon garantibesiktning ägde heller inte rum. Parterna var oense om de jämkade garantitiderna gällde eller om garantitiden hade förlängts.

Domstolen konstaterade att överenskommelsen i slutbesiktningsutlåtandet inte innebar att villkoret i de administrativa föreskrifterna om att garantitiden skulle förlängas om entreprenören underlät att anmäla entreprenaden till garantibesiktning hade avtalats bort. Om parterna hade avsett att ändra så pass viktiga villkor i avtalet hade detta krävt särskild tydlighet. Domstolen gjorde därför bedömningen att garantitiden hade förlängts och att den löpt under hela entreprenadens ansvarstid.

Ändring av fasta bestämmelser i ABT 06 och frågan om motstridiga uppgifter

En annan delfråga i målet omfattade vad som gäller vid ändringar och kompletteringar av ABT 06 samt vad som utgör motstridiga uppgifter. Domstolen konstaterade att för samtliga ändringar – oavsett om den gäller en fast bestämmelse eller en täckbestämmelse – gäller att ändringen ska vara tydlig ”i sig”. Vidare gäller att ändringen ska återfinnas under rätt kod och rubrik i de administrativa föreskrifterna. För ändringar av fasta bestämmelser krävs därtill att hänvisning görs till dessa i en sammanställning i de administrativa föreskrifterna över ändringar i förhållande till ABT 06.

Domstolen slår vidare fast att tydlighetskravet endast gäller ändringar av bestämmelser och alltså inte kompletteringar av bestämmelser. Att kontraktshandlingarna som huvudregel kompletterar varandra framgår av ABT 06 kap. 1 § 2. Vid motstridiga uppgifter i kontraktshandlingarna gäller en rangordningsregel i ABT 06 kap. 1 § 3. ABT 06 saknar dock en definition av vad som utgör ”motstridiga uppgifter”.

I målet påstods att en fast bestämmelse i ABT 06 hade ändrats i huvudavtalet och att det därmed förelåg motstridiga uppgifter, och att det därmed förelåg motstridiga uppgifter vid en jämförelse med bestämmelsen i ABT 06, varför rangordningsregeln skulle tillämpas på så sätt att uppgifterna i huvudavtalet och en bilaga till det skulle gälla. Domstolen konstaterade först att de åberopade ändringarna i huvudavtalet och dess bilagor inte ansågs uppfylla tydlighetskravet och att någon giltig ändring inte hade skett. Därefter uttryckte domstolen att rangordningsregeln aktualiseras först vid genuint motstridiga uppgifter som utesluter varandra, inte om sinsemellan förenliga uppgifter som kompletterar varandra. Domstolen fann att uppgifterna i huvudavtalet och bilagan jämfört med den fasta bestämmelsen i ABT 06 inte utgjorde motstridiga uppgifter, utan snarare kompletterade varandra och att den fasta bestämmelsen i ABT 06 därför skulle gälla mellan parterna.

Lärdomar


Avgörandet poängterar att ändringar av fasta bestämmelser i standardavtalen kräver särskild noggrannhet vid upprättandet av entreprenadavtal så att tydlighetskravet verkligen uppfylls. I de fall att parterna i en senare överenskommelse vill ändra viktiga avtalsvillkor i ett entreprenadavtal krävs även då att en sådan ändring är särskilt tydlig för att den ska vara giltig.

Funderar du på hur en ändring av en fast bestämmelse ska utformas i ditt specifika projekt eller hur ett viktigt avtalsvillkor kan ändras under eller efter entreprenadtiden? Kontakta gärna någon i vårt entreprenadteam så hjälper vi dig.


Relaterat innehåll

Avfall eller resurs? Nytt lagförslag påverkar schaktmassornas rättsliga status

Vid nästan alla typer av bygg- eller anläggningsprojekt uppkommer betydande mängder schaktmassor. Trots att dessa massor i många fall är fullt användbara betraktas de regelmässigt som ett avfallsproblem snarare än en potentiell resurs. Konsekvenserna blir inte bara miljömässiga då avfall måste transporteras till en avfallsanläggning eller deponi, utan även projektekonomiska. Huruvida schaktmassor ska ses som avfall eller behandlas som en resurs är alltså en nyckelfråga för ett hållbart och kostnadseffektivt projekt.

Nya regler på hyresmarknaden

Regeringen har överlämnat propositionen “En mer flexibel hyresmarknad” (prop. 2025/26:187) till riksdagen. I propositionen lämnas en rad förslag som syftar till att skapa en mer flexibel hyresmarknad och att öka tillgången till bostäder.

Högsta domstolen prövar bevisbördan i tvist om marknadshyra

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i ett avgörande funnit att det är den part som säger upp ett lokalhyresavtal för villkorsändring och kräver ändrad hyra för förlängning av hyresförhållandet som har att visa att den av hyresvärden begärda hyran är respektive inte är marknadsmässig. I det aktuella fallet innebar detta att hyresgästen bar bevisbördan för påståendet att den av hyresvärden begärda hyran översteg marknadshyran.