Publicerad

13/03/2024


Många svenska företag i byggbranschen drabbas idag av oseriösa aktörer som inte följer gällande lagar och avtalade villkor. När företag genom ett kvalificerat förfarande agerar i strid med lagar eller avtal i frågor som rör arbetslivet brukar det kallas för arbetslivskriminalitet. Det är vanligt förekommande att företagen utnyttjar illegal arbetskraft, kringgår gällande arbetsrättslig lagstiftning samt fuskar med betalning av löner, sociala avgifter och skatter. Detta agerande får omfattande konsekvenser, såsom en osund och snedvriden konkurrens samt otrygga arbetsvillkor för arbetstagaren. De allvarligaste fallen av arbetslivskriminalitet kan omfatta brottslighet, t.ex. människohandel, människoexploatering, arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och skattebrott. Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen bedöms dessutom medföra flera miljarder kronor i förlorade skatteintäkter.

Problemet förvärras av långa led av underentreprenörer som gör det svårare att utföra den kontroll som behövs. Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen är utbredd och byggsektorn anses vara den sektor där arbetslivskriminaliteten genererar den största risken för samhällsskada.

I februari 2024 har regeringen genom ett tilläggsdirektiv gett delegationen mot arbetslivskriminalitet i uppdrag att bland annat analysera specifika arbetslivskriminella upplägg i byggbranschen och ta fram förslag till åtgärder. Tilläggsdirektivet aktualiseras bland annat mot bakgrund av regeringens förslag till lagändring för att förenkla för myndigheter att utbyta information mellan varandra. Utredningen förväntas presenteras i februari 2025.

Något varje beställare kan göra för att motverka arbetslivskriminalitet är att se till att den har verktyg för att kontrollera att entreprenörerna inte agerar i strid med lagar och avtal. Entreprenadavtalet bör därför innehålla bland annat följande rättigheter:

Rätt för beställaren att genomföra fysiska arbetsplatskontroller, Rätt för beställaren att ta del av och kontrollera t.ex. lönespecifikationer och anställningsintyg, Rätt för beställaren att ta del av underlag som visar inbetalning av skatter, arbetsgivaravgifter m.m. Vill du veta mer eller behöver hjälp med att säkerställa att era entreprenadavtal innehåller de regleringar som krävs för att motverka arbetslivskriminaliteten? Hör av dig till Morris Law:s fastighetsgrupp så hjälper vi till. Under våren planerar Morris Law ett seminarium på temat arbetslivskriminalitet. Håll utkik efter vår inbjudan!


Relaterat innehåll

Högsta domstolen om hemvistbegreppet för juridiska personer vid delgivning enligt 8 kap. 8 § JB

Den 1 juli i år meddelade Högsta domstolen dom i ett uppmärksammat mål om delgivning med juridisk person enligt de särskilda regler för delgivning som gäller enligt 8 kap. 8 § jordabalken, som tillämpas vid uppsägning av lokalhyres- och arrendeavtal. Domen klargör för första gången hemvistbegreppet i 8 kap. 8 § tredje stycket jordabalken för juridiska personer, med en praktisk och ändamålsenlig lösning. Domen är av betydelse för alla som arbetar med hyra och arrende

Mark- och miljööverdomstolens domar kring avgäldsränta för kommersiella tomträttsupplåtelser

Mark- och miljööverdomstolen meddelade i juli 2026 två avgöranden om omprövning av tomträttsavgäld för kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad: mål F 3976-24 (Ramsbury Property AB mot Stockholms kommun, fastigheten Beridarebanan 13) och mål F 8748-25 (Fastighets AB Skjutsgossen nr 8 & Co KB mot Stockholms kommun, fastigheterna Spektern 13 och Jakob Större 16).

Forceringskrav på cirka 44 MSEK ogillades entreprenören kunde inte styrka sina kostnader

Hovrätten för Västra Sverige har i en uppmärksammad dom (den 6 maj 2026 i mål nr T 2381-25) prövat en rad frågor som är centrala för entreprenadbranschen: rätten till ersättning vid forcering, kraven på skriftlig underrättelse om hinder, vite för försenade dagböcker och värdeminskningsavdrag vid oväsentliga fel.