Publicerad

13/03/2024


Många svenska företag i byggbranschen drabbas idag av oseriösa aktörer som inte följer gällande lagar och avtalade villkor. När företag genom ett kvalificerat förfarande agerar i strid med lagar eller avtal i frågor som rör arbetslivet brukar det kallas för arbetslivskriminalitet. Det är vanligt förekommande att företagen utnyttjar illegal arbetskraft, kringgår gällande arbetsrättslig lagstiftning samt fuskar med betalning av löner, sociala avgifter och skatter. Detta agerande får omfattande konsekvenser, såsom en osund och snedvriden konkurrens samt otrygga arbetsvillkor för arbetstagaren. De allvarligaste fallen av arbetslivskriminalitet kan omfatta brottslighet, t.ex. människohandel, människoexploatering, arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och skattebrott. Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen bedöms dessutom medföra flera miljarder kronor i förlorade skatteintäkter.

Problemet förvärras av långa led av underentreprenörer som gör det svårare att utföra den kontroll som behövs. Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen är utbredd och byggsektorn anses vara den sektor där arbetslivskriminaliteten genererar den största risken för samhällsskada.

I februari 2024 har regeringen genom ett tilläggsdirektiv gett delegationen mot arbetslivskriminalitet i uppdrag att bland annat analysera specifika arbetslivskriminella upplägg i byggbranschen och ta fram förslag till åtgärder. Tilläggsdirektivet aktualiseras bland annat mot bakgrund av regeringens förslag till lagändring för att förenkla för myndigheter att utbyta information mellan varandra. Utredningen förväntas presenteras i februari 2025.

Något varje beställare kan göra för att motverka arbetslivskriminalitet är att se till att den har verktyg för att kontrollera att entreprenörerna inte agerar i strid med lagar och avtal. Entreprenadavtalet bör därför innehålla bland annat följande rättigheter:

Rätt för beställaren att genomföra fysiska arbetsplatskontroller, Rätt för beställaren att ta del av och kontrollera t.ex. lönespecifikationer och anställningsintyg, Rätt för beställaren att ta del av underlag som visar inbetalning av skatter, arbetsgivaravgifter m.m. Vill du veta mer eller behöver hjälp med att säkerställa att era entreprenadavtal innehåller de regleringar som krävs för att motverka arbetslivskriminaliteten? Hör av dig till Morris Law:s fastighetsgrupp så hjälper vi till. Under våren planerar Morris Law ett seminarium på temat arbetslivskriminalitet. Håll utkik efter vår inbjudan!


Relaterat innehåll

Avfall eller resurs? Nytt lagförslag påverkar schaktmassornas rättsliga status

Vid nästan alla typer av bygg- eller anläggningsprojekt uppkommer betydande mängder schaktmassor. Trots att dessa massor i många fall är fullt användbara betraktas de regelmässigt som ett avfallsproblem snarare än en potentiell resurs. Konsekvenserna blir inte bara miljömässiga då avfall måste transporteras till en avfallsanläggning eller deponi, utan även projektekonomiska. Huruvida schaktmassor ska ses som avfall eller behandlas som en resurs är alltså en nyckelfråga för ett hållbart och kostnadseffektivt projekt.

Nya regler på hyresmarknaden

Regeringen har överlämnat propositionen “En mer flexibel hyresmarknad” (prop. 2025/26:187) till riksdagen. I propositionen lämnas en rad förslag som syftar till att skapa en mer flexibel hyresmarknad och att öka tillgången till bostäder.

Ändringar, kompletteringar och motstridigheter i AB‑avtal – Lärdomar från ny mellandom

I en nyligen avgjord mellandom har Svea hovrätt i mål nr T 14322-24, genom att fastställa Stockholms tingsrätt dom i mål nr T 10751-23, gett värdefull vägledning i frågor om hur entreprenadavtal ska tolkas, särskilt när standardavtal enligt AB‑familjen samspelar med särskilda avtalsvillkor. Domen belyser bland annat gränsdragningen mellan ändring, komplettering och motstridighet i kontraktshandlingar, frågor som är vanligt förekommande i entreprenadtvister. Morris har sammanfattat några centrala lärdomar från avgörandet.