Publicerad

04/01/2023


Vid årsskiftet 2022/2023 träder ett antal ändringar av den nuvarande bostadsrättslagen i kraft. Lagen påverkar bland annat dig som fastighetsutvecklare som planerar att upplåta bostadsrätter, dig som mäklare som förmedlar nyproducerade bostadsrättslägenheter och dig som överväger att köpa en nyproducerad bostadsrättslägenhet. Här sammanfattar vi hur! Syftet med de nya bestämmelserna är att stärka det rättsliga skyddet för den som köper bostadsrätt. Genom lagändringen kommer den som köper en nyproducerad bostadsrättslägenhet, förhandstecknaren, få en tryggare ställning genom bl.a. bättre information, betänketid och en begränsning av tidsintervallet för när upplåtelsen beräknas ske. För att upplåta lägenheter som bostadsrättslägenheter är det vanligt att ett byggföretag eller en fastighetsägare startar en bostadsrättsförening. Bostadsrättsföreningen ingår sedan förhandsavtal med förhandstecknare avseende framtida upplåtelse av lägenheterna. Ett förhandsavtal innebär att bostadsrättsföreningen är skyldig att upplåta lägenheten med bostadsrätt åt förhandstecknaren, som i sin tur är skyldig att köpa lägenheten. Från och med den 1 januari 2023 skärps kraven för vad ett sådant förhandsavtal ska innehålla. Om förhandsavtalet inte innehåller all information som lagen kräver, t.ex. angående föreningens ekonomi, den beräknade tidpunkten för upplåtelsen och den beräknade avgiften för lägenheten är förhandsavtalet ogiltigt. I vissa fall är avtalet bindande för bostadsrättsföreningen men inte för förhandstecknaren. Det är därför extra viktigt att stämma av så att förhandsavtalet verkligen uppfyller de nya kraven i bostadsrättslagen. Lagändringen ger också förhandstecknaren en betänketid om sju dagar från det att bostadsrättsföreningen lämnat ett skriftligt erbjudande till förhandstecknaren. Betänketiden ger alltså förhandstecknaren möjlighet att noga överväga erbjudandet innan förhandsavtalet undertecknas. Mot bakgrund av att många byggprojekt blir försenade har lagstiftaren valt att skydda förhandstecknaren genom att begränsa tidsintervallet för den beräknade tidpunkten för upplåtelsen, som ska anges i förhandsavtalet. Ändringen innebär att den beräknade tidpunkten för upplåtelsen som mest får avse en period om tre månader (ett kvartal). Om lägenheten inte upplåts till förhandstecknaren inom skälig tid från den beräknade tidpunkten och förseningen inte beror på förhandstecknaren själv, har förhandstecknaren rätt att frånträda förhandsavtalet. Förhandstecknaren har då rätt att få tillbaka eventuellt förskott, rätt till skälig ersättning för eventuella tillval och ersättning för annan skada som bostadsrättsföreningen orsakat. Lagändringen kommer sannolikt medföra att förhandsavtal framöver kommer att ingås i ett senare skede när bostadsrättsföreningen har en tydligare bild av när bostadsrättslägenheten kommer att vara färdig. Om du vill veta mer om den lagändringen eller behöver hjälp med att ta fram eller granska ett förhandsavtal är du välkommen att höra av dig!


Relaterat innehåll

Högsta domstolen om hemvistbegreppet för juridiska personer vid delgivning enligt 8 kap. 8 § JB

Den 1 juli i år meddelade Högsta domstolen dom i ett uppmärksammat mål om delgivning med juridisk person enligt de särskilda regler för delgivning som gäller enligt 8 kap. 8 § jordabalken, som tillämpas vid uppsägning av lokalhyres- och arrendeavtal. Domen klargör för första gången hemvistbegreppet i 8 kap. 8 § tredje stycket jordabalken för juridiska personer, med en praktisk och ändamålsenlig lösning. Domen är av betydelse för alla som arbetar med hyra och arrende

Mark- och miljööverdomstolens domar kring avgäldsränta för kommersiella tomträttsupplåtelser

Mark- och miljööverdomstolen meddelade i juli 2026 två avgöranden om omprövning av tomträttsavgäld för kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad: mål F 3976-24 (Ramsbury Property AB mot Stockholms kommun, fastigheten Beridarebanan 13) och mål F 8748-25 (Fastighets AB Skjutsgossen nr 8 & Co KB mot Stockholms kommun, fastigheterna Spektern 13 och Jakob Större 16).

Forceringskrav på cirka 44 MSEK ogillades entreprenören kunde inte styrka sina kostnader

Hovrätten för Västra Sverige har i en uppmärksammad dom (den 6 maj 2026 i mål nr T 2381-25) prövat en rad frågor som är centrala för entreprenadbranschen: rätten till ersättning vid forcering, kraven på skriftlig underrättelse om hinder, vite för försenade dagböcker och värdeminskningsavdrag vid oväsentliga fel.