Publicerad

04/01/2023


Vid årsskiftet 2022/2023 träder ett antal ändringar av den nuvarande bostadsrättslagen i kraft. Lagen påverkar bland annat dig som fastighetsutvecklare som planerar att upplåta bostadsrätter, dig som mäklare som förmedlar nyproducerade bostadsrättslägenheter och dig som överväger att köpa en nyproducerad bostadsrättslägenhet. Här sammanfattar vi hur! Syftet med de nya bestämmelserna är att stärka det rättsliga skyddet för den som köper bostadsrätt. Genom lagändringen kommer den som köper en nyproducerad bostadsrättslägenhet, förhandstecknaren, få en tryggare ställning genom bl.a. bättre information, betänketid och en begränsning av tidsintervallet för när upplåtelsen beräknas ske. För att upplåta lägenheter som bostadsrättslägenheter är det vanligt att ett byggföretag eller en fastighetsägare startar en bostadsrättsförening. Bostadsrättsföreningen ingår sedan förhandsavtal med förhandstecknare avseende framtida upplåtelse av lägenheterna. Ett förhandsavtal innebär att bostadsrättsföreningen är skyldig att upplåta lägenheten med bostadsrätt åt förhandstecknaren, som i sin tur är skyldig att köpa lägenheten. Från och med den 1 januari 2023 skärps kraven för vad ett sådant förhandsavtal ska innehålla. Om förhandsavtalet inte innehåller all information som lagen kräver, t.ex. angående föreningens ekonomi, den beräknade tidpunkten för upplåtelsen och den beräknade avgiften för lägenheten är förhandsavtalet ogiltigt. I vissa fall är avtalet bindande för bostadsrättsföreningen men inte för förhandstecknaren. Det är därför extra viktigt att stämma av så att förhandsavtalet verkligen uppfyller de nya kraven i bostadsrättslagen. Lagändringen ger också förhandstecknaren en betänketid om sju dagar från det att bostadsrättsföreningen lämnat ett skriftligt erbjudande till förhandstecknaren. Betänketiden ger alltså förhandstecknaren möjlighet att noga överväga erbjudandet innan förhandsavtalet undertecknas. Mot bakgrund av att många byggprojekt blir försenade har lagstiftaren valt att skydda förhandstecknaren genom att begränsa tidsintervallet för den beräknade tidpunkten för upplåtelsen, som ska anges i förhandsavtalet. Ändringen innebär att den beräknade tidpunkten för upplåtelsen som mest får avse en period om tre månader (ett kvartal). Om lägenheten inte upplåts till förhandstecknaren inom skälig tid från den beräknade tidpunkten och förseningen inte beror på förhandstecknaren själv, har förhandstecknaren rätt att frånträda förhandsavtalet. Förhandstecknaren har då rätt att få tillbaka eventuellt förskott, rätt till skälig ersättning för eventuella tillval och ersättning för annan skada som bostadsrättsföreningen orsakat. Lagändringen kommer sannolikt medföra att förhandsavtal framöver kommer att ingås i ett senare skede när bostadsrättsföreningen har en tydligare bild av när bostadsrättslägenheten kommer att vara färdig. Om du vill veta mer om den lagändringen eller behöver hjälp med att ta fram eller granska ett förhandsavtal är du välkommen att höra av dig!


Relaterat innehåll

Avfall eller resurs? Nytt lagförslag påverkar schaktmassornas rättsliga status

Vid nästan alla typer av bygg- eller anläggningsprojekt uppkommer betydande mängder schaktmassor. Trots att dessa massor i många fall är fullt användbara betraktas de regelmässigt som ett avfallsproblem snarare än en potentiell resurs. Konsekvenserna blir inte bara miljömässiga då avfall måste transporteras till en avfallsanläggning eller deponi, utan även projektekonomiska. Huruvida schaktmassor ska ses som avfall eller behandlas som en resurs är alltså en nyckelfråga för ett hållbart och kostnadseffektivt projekt.

Nya regler på hyresmarknaden

Regeringen har överlämnat propositionen “En mer flexibel hyresmarknad” (prop. 2025/26:187) till riksdagen. I propositionen lämnas en rad förslag som syftar till att skapa en mer flexibel hyresmarknad och att öka tillgången till bostäder.

Ändringar, kompletteringar och motstridigheter i AB‑avtal – Lärdomar från ny mellandom

I en nyligen avgjord mellandom har Svea hovrätt i mål nr T 14322-24, genom att fastställa Stockholms tingsrätt dom i mål nr T 10751-23, gett värdefull vägledning i frågor om hur entreprenadavtal ska tolkas, särskilt när standardavtal enligt AB‑familjen samspelar med särskilda avtalsvillkor. Domen belyser bland annat gränsdragningen mellan ändring, komplettering och motstridighet i kontraktshandlingar, frågor som är vanligt förekommande i entreprenadtvister. Morris har sammanfattat några centrala lärdomar från avgörandet.