Har ert företag möjlighet att dra ner på lönekostnader med hälften samtidigt som den anställda får 90% av lönen?
Den 16 mars presenterade Regeringen förslag på nya regler om s.k. korttidsarbete. Genom reglerna kan en arbetsgivare minska sina kostnader för en anställd med över 50 % (upp till ett lönetak om 44 000 kronor per månad och anställd), samtidigt som den anställde behåller över 90 % av lönen.
Kortfattat innebär reglerna följande.
-En arbetsgivare kan skriftligen komma överens med sin fackliga motpart (om arbetsgivaren har kollektivavtal) eller minst 70 % av de anställda på driftsenheten (om arbetsgivaren inte har kollektivavtal) om en tillfällig arbetsminskning om 20, 40 eller 60 % av ordinarie arbetstid.
-Staten, genom beslut av Tillväxtverket, ersätter då ungefär tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid. Arbetsgivarens kostnader kan därmed sänkas med upp till 53 %, medan den enskilde anställde kan behålla över 90 % av lönen.
-De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april 2020, men tillämpas redan från den 16 mars 2020 och under resterande året. Ansökan kommer att ske via tillvaxtverket.se och öppnar den 7 april. Inget stöd kommer därför att kunna sökas eller erhållas förrän den 7 april. Hur och när stödet rent praktiskt kommer att utbetalas står ännu inte klart.
Förutsättningar för stöd
För att erhålla stöd ställs ett antal krav enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, på både arbetsgivare och dennes anställda. Bland annat ska följande vara uppfyllt.
-Behovet av korttidsarbete ska ha uppstått på grund av på tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter utanför arbetsgivarens kontroll. Ett riktmärke för att svårigheterna är ”allvarliga” är att behovet av arbetstidsförkortning ska omfatta en tredjedel av arbetstagarna när arbetstidsminskningen är 20 % (eller 1/6 med 40 % etc.). Svårigheterna ska heller inte kunna ha förutsetts av arbetsgivaren.
–Andra åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft ska ha uttömts. Sådana åtgärder kan handla om att genomföra förändringar i skiftläggningen samt uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal.
-Arbetsminskningen måste ske med antingen 20, 40 eller 60 %. Ingen annan arbetsminskningsgrad kommer att accepteras.
-Stöd lämnas endast för anställda som har varit anställda under hela eller en del av den månad som infaller tre månader före Tillväxtverkets beslut om stöd, med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden.
-Stöd lämnar inte för korttidsarbete som är hänförligt till en arbetstagares uppsägningstid.
-Stöd lämnas inte för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.
-Stöd lämnas inte till arbetsgivare som vid tidpunkten för ansökan är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd.
-Som huvudregel lämnas stöd under maximalt sex månader. Efter ny ansökan kan stödet förlängas tre månader.
-Om arbetsgivaren har kollektivavtal krävs särskild överenskommelse såväl mellan de centrala parterna, dvs. mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna, som på lokal nivå, dvs. mellan arbetsgivaren och den fackliga motparten.
-Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal krävs skriftlig överenskommelse med minst 70 % av de anställda på den enskilda driftsenheten. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.
Ersättningen baseras på ordinarie lön, vilket definieras som ”den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete” upp till ett tak om 44 000 kronor.
Nedan följer en tabell över kostnadsfördelning, för det fall att stöd erhålls:
Nivå | Arbetstidsminskning | Löneminskning | Arbetsgivare | Stat | Arbetsgivarens minskade kostnader |
1 | 20 | 4 % | 1 % | 15 % | -19 % |
2 | 40 | 6 % | 4 % | 30 % | -36 % |
3 | 60 | 7,5 % | 7,5 % | 45 % | -53 % |
Sammanfattningsvis är möjligheten till stöd vid korttidsarbete sannolikt en attraktiv lösning för både många arbetsgivare och anställda. Det finns dock ett antal osäkerhetsfaktorer som behöver beaktas. Utöver att det ännu inte finns någon formell lagstiftning på plats, är det inte helt tydligt hur bedömningarna av rätten till stöd kommer att ske. Exempelvis är det svårt att på förhand avgöra om man bedöms ha ”uttömt andra åtgärder”.
För bolag som önskar ansöka om stöd för korttidsarbete är det viktigt att ta höjd för dessa riskfaktorer innan eventuella avtal ingås med anställda/fackförbund eller ansökan görs hos Tillväxtverket, särskilt då stödet kommer att lämnas som tidigast den 7 april 2020.
Hur går det praktiskt till att söka stöd?
Ännu har det inte kommit så många detaljer om hur stödet praktiskt kommer att administreras. Man kan därför räkna med att Tillväxtverket inom kort kommer att lämna närmre information om hur man ska gå tillväga. Håll därför koll på Tillväxtverkets hemsida.
Det vi vet redan nu är i korthet följande.
Stödet söks hos Tillväxtverket, via tillvaxtverket.se. Som tidigast kan stödet sökas den 7 april 2020, trots att det är möjligt att få stöd avseende lön som avser tiden från den 16 mars 2020.
Stöd kan lämnas till dig som arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket. Om du har fått ett godkännande kan du ansöka om preliminärt stöd hos Tillväxtverket för en första period om högst sex månader. Om de ekonomiska svårigheterna kvarstår får tidsperioden förlängas med tre månader. Den första stödmånaden ska infalla senast 45 dagar efter ett godkännande om stöd. I annat fall får stöd inte lämnas.
En ansökan om förlängning av stödet ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från det att stödperioden om sex kalendermånader inletts.
Det är arbetsgivaren som ska visa att man har rätt till stöd. Det behövs därför i ansökan bland annat ett tydligt underlag på att man har hamnat i tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter.
Det stöd som betalas ut är preliminärt. När preliminärt stöd har lämnats ska avstämning göras vid utgången av den tredje kalendermånaden från då en stödperiod inleddes och därefter senast var tredje månad från den första avstämningstidpunkten. Avstämningen innebär en jämförelse och bedömning av om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats överensstämmer med de angivna nivåerna i lagen och de avtal som har slutits.
Om den faktiska arbetstiden skiljer sig från det underlag som stödet baseras på kan arbetsgivaren komma att bli skyldig att betala tillbaka stöd.
En anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska arbetsgivaren ange om man är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter en sammanställning. Har man rätt till ytterligare stöd ska detta begäras i anmälan om avstämning. Om inte en anmälan om avstämning ges in inom rätt tid blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd.
Ta del av vår guide i fulltext på svenska respektive engelska.
Händelseutvecklingen kring coronaviruset är osäker och vi nås av ny information i princip dagligen.
Innehållet i denna artikel återspeglar situationen då den publicerades den 23 mars 2020 och kan komma att justeras.