Forceringskrav på cirka 44 MSEK ogillades entreprenören kunde inte styrka sina kostnader


Publicerad

05/10/2026

Hovrätten för Västra Sverige har i en uppmärksammad dom (den 6 maj 2026 i mål nr T 2381-25) prövat en rad frågor som är centrala för entreprenadbranschen: rätten till ersättning vid forcering, kraven på skriftlig underrättelse om hinder, vite för försenade dagböcker och värdeminskningsavdrag vid oväsentliga fel.


Domen rör en järnvägsentreprenad på sträckan mellan Kil och Öxnered där Infranord AB anlitades av Trafikverket för att installera ett nytt strömförsörjningssystem på en bansträcka om 150 kilometer. Arbetena kunde enbart utföras under begränsade "tider i spår" när järnvägen gjordes strömlös, vilket ställde höga krav på planering och samordning.

Forcering – rätt till ersättning men inte styrkt

Trafikverket beställde i juli 2018 en forcering av entreprenaden. Hovrätten konstaterade att en beställare som beställer forcering enligt AB 04 kap. 4 § 6 därmed tar på sig ansvaret för de kostnader som forceringen orsakar. En central tvistefråga var dock om Infranord hade rätt till samtliga forceringskostnader eller enbart fem specificerade kostnadsposter som angavs i en särskild underrättelse. Efter en utförlig avtalstolkning – där hovrätten beaktade ordalydelsen i underrättelsen, forceringsbestämmelsen i AB 04, parternas agerande efter beställningen samt den ömsesidiga lojalitetsplikten – slog domstolen fast att rätten till ersättning avsåg samtliga forceringskostnader på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen med entreprenörspåslag.

Trots denna framgång i tolkningsfrågan ogillades forceringskravet i sin helhet. Infranord kunde inte visa vilka kostnader som faktiskt utgjorde forceringskostnader. Hovrätten framhöll också att Trafikverket upprepade gånger under entreprenaden hade begärt att Infranord skulle redovisa underlag för forceringskostnaderna, utan att få tillräckligt svar.

Hinderersättning – skriftlig underrättelse utan dröjsmål krävs

I målet prövades även flera krav på hinderersättning. Infranord hävdade att bolaget vid ett flertal tillfällen hindrats från att utföra arbeten på grund av att Trafikverket var försenat med att lämna s.k. D-skydd (klartecken för att stänga av spåret). Hovrätten konstaterade att en förutsättning för hinderersättning enligt AB 04 kap. 4 § 4 är att entreprenören utan dröjsmål underrättar beställaren skriftligen. Hovrätten bedömde att begreppet "utan dröjsmål" innebär att underrättelsen ska lämnas genast, omedelbart eller snarast. Infranords underrättelser hade i samtliga fall kommit för sent och kraven medgavs därför inte.

Vite för försenade dagböcker – över 80 veckors försening

Trafikverket å sin sida yrkade vite om 20 000 kr per påbörjad förseningsvecka för sen leverans av dagböcker. Hovrätten fann att Trafikverket kontinuerligt hade anmodat Infranord att lämna dagbok på ett tillräckligt sätt, vilket innebar att vite skulle utgå för totalt mer än 80 påbörjade förseningsveckor.

Oväsentliga fel – Trafikverket förlorade rätt till ersättning

Trafikverket hade riktat krav avseende flera fel i kontaktledningsarbetena. Beträffande två av felen ansåg hovrätten att Infranord styrkt att det rörde sig om s.k. oväsentliga fel i den mening som avses i AB 04 kap. 5 § 18. Dessa fel påverkade inte i väsentlig grad entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt och det vore oskäligt med avhjälpande. Eftersom Trafikverket inte hade begärt värdeminskningsavdrag för dessa fel saknade verket rätt till den begärda ersättningen.

Praktiska lärdomar

Vad kan man ta med sig från domen? För entreprenörer är budskapet tydligt: den som forcerar på löpande räkning måste kunna visa exakt vilka kostnader som hör till forceringen. Kan man komma överens om ett fast pris redan vid beställningen undviker man hela den bevisproblematiken. Ett annat konkret grepp är att hyra in resurser som enbart arbetar med forceringen och hålla dem åtskilda från grundbemanningen – både fysiskt och i ekonomisystemen.

När det gäller hinder gäller det att agera direkt genast, omedelbart eller snarast. En notering i dagboken eller ett omnämnande på ett produktionsmöte räcker inte som skriftlig underrättelse om man avtalat bort den möjligheten.

För beställare finns det också en viktig läxa. Den som vill göra gällande ersättning för fel bör redan från början begära värdeminskningsavdrag som alternativ till avhjälpande, annars riskerar beställaren att stå helt utan ersättning om felen visar sig vara oväsentliga i entreprenadrättslig mening.

Domen ger också en påminnelse om att inte underskatta administrativa skyldigheter. Infranord ålades vite för över 80 veckors försenade dagböcker– 20 000 kr per påbörjad vecka. Det som vid genomläsning av kontraktshandlingarna kan verka som en formalia kan alltså snabbt bli en betydande kostnad. Korrekt kontraktsadministration inklusive rutiner för att leverera dagböcker, protokoll och annan avtalad dokumentation i tid är en enkel men viktig säkerhetsventil.

Välkommen att kontakta oss på Morris om du har frågor kring forcering, hinder eller fel inom ramen för AB 04 eller ABT 06.


Relaterat innehåll

Högsta domstolen om hemvistbegreppet för juridiska personer vid delgivning enligt 8 kap. 8 § JB

Den 1 juli i år meddelade Högsta domstolen dom i ett uppmärksammat mål om delgivning med juridisk person enligt de särskilda regler för delgivning som gäller enligt 8 kap. 8 § jordabalken, som tillämpas vid uppsägning av lokalhyres- och arrendeavtal. Domen klargör för första gången hemvistbegreppet i 8 kap. 8 § tredje stycket jordabalken för juridiska personer, med en praktisk och ändamålsenlig lösning. Domen är av betydelse för alla som arbetar med hyra och arrende

Mark- och miljööverdomstolens domar kring avgäldsränta för kommersiella tomträttsupplåtelser

Mark- och miljööverdomstolen meddelade i juli 2026 två avgöranden om omprövning av tomträttsavgäld för kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad: mål F 3976-24 (Ramsbury Property AB mot Stockholms kommun, fastigheten Beridarebanan 13) och mål F 8748-25 (Fastighets AB Skjutsgossen nr 8 & Co KB mot Stockholms kommun, fastigheterna Spektern 13 och Jakob Större 16).