nytt hopp för skydd av företagshemligheter

Efter flera års förhandlande antogs i juni 2016 ett EU-direktiv avseende skydd av företagshemligheter, “Direktiv om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs“, direktiv nr 2016/943 (“Direktivet”).

Bakgrunden till Direktivet är att EU identifierat utbyte av ny kunskap och nya resultat som en hävstång för ny innovation och skapandet av immateriella tillgångar. Möjligheten att hålla information konfidentiell har man sett som avgörande för sådant utbyte och för den fortsatta utvecklingen av immateriella rättigheter. Att reglerna för skydd av företagshemligheter ser olika ut i olika EU-länder har konstaterats hämma gränsöverskridande forskning och utveckling och spridning av innovativa kunskaper. Detta eftersom möjligheterna för företagen att försvara sina företagshemligheter mot ohederliga angrepp är begränsade. Syftet med Direktivet är alltså att skyddet för företagshemligheter ska vara detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet.

Idag saknar många länder inom EU överhuvudtaget särskilda lagregler som avser att skydda företagshemligheter. Sverige är ett av få länder som har en lag som specifikt rör företagshemligheter, Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (“FHL”). Denna lag har dock sina brister och uppenbara luckor vilket har visat sig under åren, inte minst genom ett antal uppmärksammade rättsfall.

Det har i Sverige också gjorts försök att ta fram en ny lag, senast 2008, men dessa har havererat på förslagsnivån, bl.a. med hänvisning till att en EU-reglering på området är att vänta. Även om väntan har varit lång har alltså en sådan reglering nu kommit. I och med Direktivet kommer också Sverige att behöva uppdatera FHL, även om vissa delar av Direktivet överensstämmer med vad som täcks i FHL. Det skydd som Direktivet anger är en miniminivå, det är alltså möjligt för medlemsstater att ställa upp hårdare regler, så länge dessa är i överensstämmelse med Direktivets krav.

Senast i juni 2018 måste medlemsstaterna ha implementerat Direktivet. Regeringen tillsatte i maj 2016 en särskild utredare med syfte att överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till Direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 19 maj 2017.

VILL DU VETA MER?
KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW

CAROLINE YGGE
Partner, Advokat
Telephone: +46 10 722 36 10
Mobile: +46 738 26 47 70
E-mail: caroline.ygge@morrislaw.se

  • Share linkedin
  • Share facebook

tags:

publicerat: