Publicerad
21/06/2017
En ny lag om skydd för företagshemligheter föreslås i Sverige till följd av det EU-direktiv som antogs i juni 2016 avseende skydd för just företagshemligheter (”Direktivet”).
En ny lag om skydd för företagshemligheter föreslås i Sverige till följd av det EU-direktiv som antogs i juni 2016 avseende skydd för just företagshemligheter (”Direktivet”).
Bakgrunden till Direktivet är att EU identifierat utbyte av ny kunskap och nya resultat som en hävstång för ny innovation och skapandet av immateriella tillgångar. Möjligheten att hålla information konfidentiell har man sett som avgörande för sådant utbyte och för den fortsatta utvecklingen av immateriella rättigheter. Att reglerna för skydd av företagshemligheter ser olika ut i olika EU-länder har konstaterats hämma gränsöverskridande forskning och utveckling och spridning av innovativa kunskaper. Detta eftersom möjligheterna för företagen att försvara sina företagshemligheter mot ohederliga angrepp är begränsade. Syftet med Direktivet är alltså att skyddet för företagshemligheter ska vara detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Medlemsstaterna måste ha implementerat Direktivet senast i juni 2018. Sverige är ett av få länder som har en lag som specifikt rör företagshemligheter, Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (”FHL”). I samband med att Direktivet antogs tillsatte svenska regeringen en särskild utredning med syfte att överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till Direktivet.
Utredningen, som kom med sitt betänkande den 31 maj 2017, föreslår en ny lag om företagshemligheter som ska ersätta den nu gällande FHL för att anpassa lagstiftningen till Direktivet. Utöver anpassning till Direktivet föreslår utredningen vissa straffrättsliga bestämmelser som inte har sin grund i Direktivet. Bl.a. föreslås straffansvar för den som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som denne haft lovlig tillgång till, t.ex. genom anställning. I nuvarande FHL krävs för straffansvar att den som utnyttjar eller röjer företagshemligheten olovligen fått tillgång till företagshemligheten. I betänkandet föreslås också vissa ändringar i lagen om offentlighet och sekretess med anledning av att Direktivet föreskriver att det ska råda sekretess för uppgifter om företagshemligheter i bl.a. domstolsförfaranden, vilket inte är en självklarhet i Sverige där offentlighetsprincipen är huvudregel även vid domstolar.
Betänkandet är för närvarande ute på remiss t.o.m. den 15 september 2017. Efter det återstår en del arbete innan vi faktiskt får se hur den nya lagen kommer se ut.
VILL DU VETA MER?KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW
CAROLINE YGGEPartner, AdvokatTelefon: +46 10 722 36 10Mobil: +46 738 26 47 70E-post: caroline.ygge@morrislaw.se
KARIN ODKRANSAssociateTelefon: +46 10 722 36 21Mobil: +46 708 83 73 46E-post: karin.odkrans@morrislaw.se
Morris Law har agerat legal rådgivare till Åhléns Group i samband med bolagets framgångsrika emission av seniora säkerställda obligationer om 500 miljoner kronor, under ett ramverk om upp till 1 000 miljoner kronor. Obligationerna har en löptid om tre och ett halvt år och löper med en ränta om STIBOR 3 månader plus 5 procent per år.
Att driva en tvist innebär en ekonomisk risk även om caset är starkt. Det innebär också påfrestningar på företagets likviditet under tvistens gång. Dessa faktorer medför inte sällan att företag väljer att släppa även starka och välgrundade krav. Genom vårt samarbete med Litigium Capital erbjuder vi flexibla prismodeller som gör det möjligt att driva rättsprocesser utan att själv stå för hela kostnaden. Kunden behåller kontrollen över processen – vi delar risken.
Morris Law och tvistfinansieringsbolaget Litigium Capital ingår samarbetsavtal för finansiering av tvister. Avtalet, som troligen är det första i sitt slag i Norden, innebär att Litigium Capital investerar i en portfölj av tvister som drivs av Morris Law med tillämpning av framgångsbaserad ersättning (sk. success fee).