Publicerad
21/06/2017
En ny lag om skydd för företagshemligheter föreslås i Sverige till följd av det EU-direktiv som antogs i juni 2016 avseende skydd för just företagshemligheter (”Direktivet”).
En ny lag om skydd för företagshemligheter föreslås i Sverige till följd av det EU-direktiv som antogs i juni 2016 avseende skydd för just företagshemligheter (”Direktivet”).
Bakgrunden till Direktivet är att EU identifierat utbyte av ny kunskap och nya resultat som en hävstång för ny innovation och skapandet av immateriella tillgångar. Möjligheten att hålla information konfidentiell har man sett som avgörande för sådant utbyte och för den fortsatta utvecklingen av immateriella rättigheter. Att reglerna för skydd av företagshemligheter ser olika ut i olika EU-länder har konstaterats hämma gränsöverskridande forskning och utveckling och spridning av innovativa kunskaper. Detta eftersom möjligheterna för företagen att försvara sina företagshemligheter mot ohederliga angrepp är begränsade. Syftet med Direktivet är alltså att skyddet för företagshemligheter ska vara detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Medlemsstaterna måste ha implementerat Direktivet senast i juni 2018. Sverige är ett av få länder som har en lag som specifikt rör företagshemligheter, Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (”FHL”). I samband med att Direktivet antogs tillsatte svenska regeringen en särskild utredning med syfte att överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till Direktivet.
Utredningen, som kom med sitt betänkande den 31 maj 2017, föreslår en ny lag om företagshemligheter som ska ersätta den nu gällande FHL för att anpassa lagstiftningen till Direktivet. Utöver anpassning till Direktivet föreslår utredningen vissa straffrättsliga bestämmelser som inte har sin grund i Direktivet. Bl.a. föreslås straffansvar för den som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som denne haft lovlig tillgång till, t.ex. genom anställning. I nuvarande FHL krävs för straffansvar att den som utnyttjar eller röjer företagshemligheten olovligen fått tillgång till företagshemligheten. I betänkandet föreslås också vissa ändringar i lagen om offentlighet och sekretess med anledning av att Direktivet föreskriver att det ska råda sekretess för uppgifter om företagshemligheter i bl.a. domstolsförfaranden, vilket inte är en självklarhet i Sverige där offentlighetsprincipen är huvudregel även vid domstolar.
Betänkandet är för närvarande ute på remiss t.o.m. den 15 september 2017. Efter det återstår en del arbete innan vi faktiskt får se hur den nya lagen kommer se ut.
VILL DU VETA MER?KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW
CAROLINE YGGEPartner, AdvokatTelefon: +46 10 722 36 10Mobil: +46 738 26 47 70E-post: caroline.ygge@morrislaw.se
KARIN ODKRANSAssociateTelefon: +46 10 722 36 21Mobil: +46 708 83 73 46E-post: karin.odkrans@morrislaw.se
Då kan de nya bygglovsreglerna som började gälla den 1 december 2025 göra projektet enklare. Reformen innebär den största moderniseringen av bygglovssystemet på över femton år och ger fastighetsägare större frihet och mindre byråkrati. Syftet är att göra det lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till.
Statistiska centralbyråns (SCB) byte av basår för konsumentprisindex påverkar hur indexklausuler bör utformas i både nya och befintliga avtal. Ändringen är i grunden teknisk, men får praktisk betydelse för hur parter bör avtala om index framöver.
Från och med 2026 omfattas betydligt fler fastighetsägare av huvudregelverket K3. För de fastighetsägare som träffas av ändringarna innebär det bl.a. ett krav på komponentindelning, där komponenterna skrivs av separat. Träffas ni av ändringarna? Då är det dags att se över era rutiner för redovisning.