Publicerad
15/10/2025
EU-kommissionen vidtar rättsliga åtgärder för att påskynda utvecklingen av förnybar energi i hela EU och har beslutat att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen med en begäran om att utdöma böter. Orsaken är att Sverige inte implementerat delar av EU:s reviderade förnybartdirektiv (RED III).
Beslutet markerar en tydlig signal om att EU nu skärper kraven på medlemsstaternas genomförande av energiomställningen – och kan få långtgående konsekvenser för både investeringsklimat och tillståndsprocesser i Sverige.
Förnybartdirektivet (RED III) antogs 2023 och syftar till att förenkla och påskynda tillståndsprocesser för projekt inom förnybar energi och nätinfrastruktur. Bland annat ska medlemsstater införa tydligare tidsgränser för tillstånd, enhetliga kontaktpunkter (“single contact points”) och en presumtion om att projekt inom förnybar energi ska ses som av allmänt intresse.
Sverige har ännu inte införlivat de nödvändiga bestämmelserna i nationell lag, vilket fått EU-kommissionen att gå vidare med ett formellt sanktionsförfarande. Om Sverige inte genomför kraven riskerar landet att dras inför EU-domstolen och i förlängningen åläggas ekonomiska sanktioner. Därmed riskerar Sverige att åläggas ekonomiska sanktioner.
Ett av huvudsyftena med direktivet är att skapa ett tydligare och mer effektivt ramverk för tillståndsprocesser. Att Sverige ännu inte infört dessa regler innebär att tillståndsprocesser fortsatt riskerar att vara utdragna och svåröverskådliga – något som kan påverka projektekonomi, finansiering och tidplaner för investeringar i förnybar energi.
EU-kommissionens beslut ökar trycket på Sverige att modernisera tillståndsregleringen. På sikt kan det leda till positiv förändring – där processerna blir snabbare, mer digitaliserade och bättre samordnade mellan myndigheter.
För bolag som tidigt förbereder sig på kommande krav kan detta innebära konkurrensfördelar när nya regelverk träder i kraft.
I ett läge där regelverket är under omarbetning blir behovet av juridisk vägledning större. Företag som står inför större energi- eller infrastrukturprojekt behöver säkerställa att deras tillståndsstrategi är robust, att risker hanteras och att dokumentationen möter både nuvarande och kommande krav.
Frågorna kring tillstånd, ansvar och rättssäkerhet i energiomställningen diskuterades också flitigt under årets Green Power Sweden Summit i Stockholm, där representanter från hela energisektorn deltog.
För oss på Morris Law blev det tydligt att juridiken spelar en central roll – inte som ett hinder, utan som en möjliggörare för investeringar och innovation inom energiområdet.
Hos Morris Law arbetar vi löpande med att stötta företag i energiomställningen – från strategiska tillståndsprocesser och miljörättsliga frågor till transaktioner och regelefterlevnad. Genom att kombinera juridisk expertis med branschförståelse hjälper vi våra klienter att navigera i en tid av snabb förändring.
Kontakta gärna vår miljö- och energigrupp om du vill diskutera hur EU:s beslut och framtida reformer kan påverka din verksamhet.
Då kan de nya bygglovsreglerna som började gälla den 1 december 2025 göra projektet enklare. Reformen innebär den största moderniseringen av bygglovssystemet på över femton år och ger fastighetsägare större frihet och mindre byråkrati. Syftet är att göra det lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till.
Statistiska centralbyråns (SCB) byte av basår för konsumentprisindex påverkar hur indexklausuler bör utformas i både nya och befintliga avtal. Ändringen är i grunden teknisk, men får praktisk betydelse för hur parter bör avtala om index framöver.
Från och med 2026 omfattas betydligt fler fastighetsägare av huvudregelverket K3. För de fastighetsägare som träffas av ändringarna innebär det bl.a. ett krav på komponentindelning, där komponenterna skrivs av separat. Träffas ni av ändringarna? Då är det dags att se över era rutiner för redovisning.