Ändring av
avtalat pris i entreprenader

Av AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3 följer att avtalat pris skall ändras med hänsyn till dels kostnadsändring på grund av myndighets åtgärd, dels kostnadsändring som är förorsakad av krig eller annat krisförhållande med liknande effekt och som avser förnödenhet eller tjänst som är nödvändig för entreprenaden, dels kostnadsändring som beror på onormala prisförändringar avseende material som ingår i entreprenaden. Ändring av det avtalade priset ska dock ske endast om kostnadsändringen varit oförutsebar och väsentligt påverkar hela kostnaden för entreprenaden.

I Göta hovrätts avgörande den 27 november 2025 i mål nr T 3368-24 ogillades en entreprenörs krav där entreprenören med stöd av entreprenadindex försökte visa sina kostnadsökningar. Hovrätten konstaterade att entreprenören ska visa sina kostnadsökningar. Det saknades dock verifikat i form av fakturor och anbudskalkyl. Hovrätten ansåg att en jämförelse med entreprenadindex inte var tillräcklig bevisning utan att entreprenören behövde visa sina faktiska kostnadsökningar i förhållande till anbudslämnandet. Kalkylerad kostnad vid anbud var alltså av stor betydelse för att kunna visa kostnadsökningen.

I Örebro tingsrätts avgörande den 5 december 2025 i mål nr 715-23 visade entreprenören inte heller upp sin anbudskalkyl, men redogjorde i stället ingående för hur kalkyleringen av de kostnadsslag som var uppe för bedömning hade gjorts och visat offerter från anbudsskedet, avtal med underentreprenörer/leverantörer, fakturor och åberopat stödbevisning i form av muntlig bevisning, entreprenadindex och sakkunnigbevisning. Örebro tingsrätten bedömde att entreprenören därigenom hade uppfyllt sin bevisbörda för att kostnadsökning förelåg. Samma bedömning har gjorts i skiljedomspraxis.

Praxis verkar överens om att jämförelser mellan prisökningen och tidigare prisutveckling, genom exempelvis index, tillsammans med expertutlåtanden kan ge en bild över vad som är en normal eller onormal prisökning. Klart är att normal inflation eller förutsebar prisökning inte anses som onormalt eller oförutsett.

Örebro tingsrätt ansåg också att kravet på oförutsebarhet innebär att det inte ska vara fråga om en för entreprenören kalkylerbar risk utifrån en fackmässig bedömning. Har entreprenören själv kalkylerat ett riskpåslag för materialinköp kommer detta medföra att ett avdrag för den kalkylerade risken ska ske. I praxis från skiljenämnder har avstamp snarare tagits i vad som är en förutsebar årlig kostnadsökning (2–3 procent) i stället för vad entreprenören kalkylerat med.

Kostnadsökningen behöver även vara väsentlig, men praxis spretar hittills kring vad som är väsentligt och om bedömningen ska göras mot kontraktssumman eller entreprenadssumman. Örebro tingsrätt bedömde väsentligheten i jämförelse med entreprenadsumman, vilket rent språkligt kanske ligger närmast till hands eftersom det i AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3 anges ”kostnaden för hela entreprenaden” . Samtidigt anges inte ”entreprenadsumman” i bestämmelsen. En bedömning mot entreprenadssumman kan få stora konsekvenser för en entreprenör om det aktualiseras stora ÄTA-arbeten, samtidigt som det är i förhållande till kontraktssumman som entreprenören kan kalkylera vad som är förutsebart. I praxis från skiljenämnder har i stället en jämförelse mot kontraktssumman gjorts i väsentlighetsbedömningen.

Tillgänglig praxis talar för att gränsen för när en kostnadsökning ska anses vara väsentlig ligger omkring 3 procent. Örebro tingsrätt ansåg att en kostnadsökning om 3,6 procent av entreprenadsumman var väsentlig och skiljenämnder har bedömt att kostnadsökningar över tre procent varit väsentliga. Domstolar och skiljenämnder verkar även överens om att väsentlighetsrekvisitet inte ska resultera i ett avdrag från entreprenörens ersättning. I stället har det avdrag som entreprenören fått tåla begränsats till att entreprenören fått stå för den förutsebara kostnadsökningen.

Vi har blivit lite klokare – men ännu kvarstår många frågetecken. Göta hovrätt och Örebro tingsrätt har gett viss vägledning kring vad som krävs för att visa kostnadsökningar. Örebro tingsrätts dom gällde dock bara ett materialslag. I de allra flesta projekt steg priserna på flera material. Skiljedomspraxis ger mer ledning hur dessa situationer ska hanteras. Ytterligare vägledande klargöranden kan komma eftersom domen från Örebro tingsrätt är överklagad till hovrätt. Möjligt är också att flera krav väcks till liv nu när det finns mer vägledande praxis.

Till dess att rättsläget är säkrare bör parter som vill undvika oklarheter göra anpassningar av bestämmelsen i sina avtal, även om vi förhoppningsvis i framtiden har en mer normal kostnadsökning och slipper krig i vår närhet.

Har du några krav gällande AB 04/ABT 06 liggande i skrivbordslådan eller överväger du att ingå ett entreprenadavtal och har frågor om hur en anpassning av bestämmelsen kan utformas för att vara lämplig för en specifik entreprenad? Hör gärna av dig till vårt team inom entreprenad så hjälper vi dig.