AI-förordningen – Del 1

Den 21 april 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att anta en ny förordning ”Harmoniserade regler för artificiell intelligens”, i folkmun kallad för AI-förordningen. Det nya lagförslaget syftar främst till att skapa ett juridiskt och harmoniserat ramverk för hur AI-system får användas inom EU. Förordningen ska vidare säkerställa att människorna i EU:s medlemsländer kan lita på det som AI har att erbjuda.

Fram till den 30 juni 2021 finns det möjlighet att lämna feedback på lagförslaget, som därefter kommer att behandlas av Europaparlamentet och rådet. Detta innebär dock inte att lagförslaget kommer att klubbas igenom nu, utan rimligtvis kommer behandlingen att ta ytterligare ett par år innan ett slutligt lagförslag finns på bordet.

Vad är artificiell intelligens?

Artificiell intelligens, eller ”AI”, är en samlingsterm för datorprogram som kan efterlikna människans sätt att resonera, tänka, utvärdera och agera. Det rör sig främst om människans kognitiva funktioner, däribland möjligheten att lära sig saker utefter tidigare erfarenheter och lösa problem. Man skulle kunna säga att artificiell intelligens är en form av konstgjord ”mänsklig intelligens”.

I en artikelserie kommer vi på Morris Law att guida dig genom det nya lagförslaget och hur det kommer att påverka dig som utvecklar teknik som bygger på eller använder sig av AI. Men, first thing first. Innan vi går vidare är det intressant att fundera på vilka tekniker som förordningen kommer att träffa.

En av de viktigaste delarna med den nya AI-förordningen är den legala definitionen av AI. I förordningens artikel 3 beskrivs AI-system som:

”Programvara som utvecklats genom användandet av en eller flera av de tekniker och tillvägagångssätt som listas i Bilaga 1 och som, för en given uppsättning mänskligt definierade mål, kan generera resultat så som innehåll, förutsägelser, rekommendationer eller beslut som påverkar de miljöer de interagerar med.”

Bilaga 1 är i sin tur väldigt generellt utformad, och innehåller bland annat metoder inom maskininlärning (och där också djupinlärning) samt andra logiska-, statistiska- och kunskapsbaserade tillvägagångssätt. För att säkerställa att regleringen ska följa med i teknik- och marknadsutvecklingen ges Kommissionen befogenheter att uppdatera bilagan genom delegerade akter. Ett av ”problemen” med AI är nämligen att begreppet omdefinieras hela tiden, genom att vissa ämnesområden inte längre anses falla under begreppet eller att nya specialområden uppstår.

AI-förordningen kommer att tillämpas på:

tillhandahållare av AI-system som används på den inre marknaden oavsett om tillhandahållaren är etablerad inom EU eller inte, de som använder AI-system som finns inom EU, och användare och tillhandahållare av AI-system där det som genereras av AI-systemet används inom EU oavsett om tillhandahållaren eller användaren är etablerad eller befinner sig inom EU eller i tredjeland. Vi kan förvänta oss att det, i samband med att lagförslaget antas och tillämpas, kommer att komma förtydliganden kring vilka tekniker definitionen träffar. En viktig take-away är dock att ett system inte behöver vara avancerat i den bemärkelsen att programmet är ”självtänkande” för att träffas av definitionen. Mycket tyder på att många system redan idag kommer att träffas av definitionen även om de i folkmun inte klassificeras som ett AI-system.