Svenska jämkningsregler om moms i strid mot EU-rätten

Högsta förvaltningsdomstolen slår fast, efter att ha inhämtat ett förhandsavgörande från EU-domstolen, att jämkningsskyldighet inte kan åläggas någon annan fastighetsägare än den som gjort avdrag för den moms som ska jämkas.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett nyligen avgjort mål, målnr 4302-17, gått emot gällande regler i den svenska momslagstiftningen och slagit fast att den aktuella bestämmelsen i den svenska momslagstiftningen som avser jämkning står i strid med mervärdesskattedirektivet. HFD anser och att det därigenom inte kan åläggas jämkningsskyldighet för annan fastighetsägare än den som gjort det aktuella avdraget.

Frågan som prövades av Högsta förvaltningsdomstolen var om latent skatteskuld för tidigare avdragen moms som gjorts av en tidigare ägare av fastigheten kunde åläggas förvärvaren av fastigheten för senare inträffad jämkningsgrundande händelse, s.k. jämkningsskyldighet för tidigare avdragen moms.

En vanlig orsak till jämkning är att användningen av en fastighet i momspliktig eller momsfri verksamhet ökat eller minskat jämfört med vad som gällde när investering gjordes.

I det aktuella målet hade en fastighet överlåtits till ett bolag som fortsatt att hyra ut fastigheten utifrån reglerna kring frivillig skattskyldighet för moms. Av detta skäl övertogs jämkningsskyldigheten från den tidigare ägaren. Bolaget överlät senare fastigheten till två privatpersoner, vilket i detta fall medförde att den frivilliga skattskyldigheten upphörde. Skatteverket krävde genom jämkningsförfarande återbetalning av tidigare avdragen moms från bolaget, således moms som av tidigare ägare hade dragits av.

HFD konstaterade att Skatteverket inte haft rätt att med stöd av reglerna om jämkning ålägga bolaget återbetalningsskyldighet för moms som den tidigare ägaren till fastigheten dragit av då användandet av fastigheten förändrats.

Det ska även noteras att HFD konstaterade att Skatteverket inte visat att fastigheten överlåtits såsom en verksamhetsöverlåtelse, vilket av Skatteverket hade påståtts i målet.

HFD uttalade vidare att rättsläget alltjämt är oklart om de svenska reglerna i momslagstiftningen är förenliga med mervärdesskattedirektivet för det fall att en överlåtelse av fastighet utgör en verksamhetsöverlåtelse.

Morris kommenterar

I och med att det råder en allt större rörlighet på hyresmarknaden för lokaler så förändras användningen av kommersiella fastigheter från tid till annan.

Domen från HFD innebär att Skatteverket nu inte kan kräva återbetalning från en ny ägare till fastighet för tidigare avdragen moms som en tidigare ägare har dragit av. Detta gäller dock enbart ”rena, opaketerade” fastighetstransaktioner som inte är att anse som en verksamhetsöverlåtelse.

Om samma syn på vem som kan åläggas jämkningsskyldighet även kommer att tillämpas vid överlåtelse av fastighet som utgör en verksamhetsöverlåtelse blir spännande att följa. Det är dock olyckligt att det nu finns en osäkerhet kring rättsläget i frågan vid verksamhetsöverlåtelser.

Kontakta oss gärna om du vill veta mer om hur HFD:s avgöranden påverkar er verksamhet.